ALLT ÄR POLITIK
Så här alldeles i början av det nya året och innan vardagen hunnit börja om dyker en politisk fundering upp i mitt medvetande. Det är Olof Palmes gamla citat att allting är politik. Numera har politiken en fundamentalt annorlunda ställning i kollektiven och ett yttrande av det slaget är inte så enkelt att klämma in i vår postmoderna kontext. Det oroar mig av någon anledning men kanske är det bra att vår vardag avpolitiseras. Det beror på själva kontexten, hur vi beskriver verkligheten just nu. Är det så att vi blivit mera maktlösa och marginaliserade som en följd av globaliseringen så är väl en viss oro ändå berättigad. I så fall skulle Olof Palmes gamla citat kunna vara ett stridsrop för makten över våra liv i en verklighet där den verkligen är hotad. Vad handlar globaliseringen om? Vad betyder demokrati i vårt postmoderna sammanhang? Vad står den etablerade liberalismen för bakom skyltarna om optimal frihet för alla och i synnerhet för marknadskrafterna.
En positiv tolkning av globaliseringen är att vi helt enkelt eller äntligen utvecklat en teknologisk nivå som innebär att vi nu kan integrera hela vår planet i ett gemensamt system, ekonomiskt, logistiskt, kommunikativt och även politiskt. Det är vi människor som åstadkommit detta och därmed erövrat en ny nivå med nya förutsättningar för utvecklingen. Det är är här som tolkningen börjar hänga över en avgrund av frågor och med en tilltagande negativ oro.
Vilka är vi? För vem är denna utveckling av godo? Vad betyder demokrati i det nya globala perspektivet. Den demokrati som hänvisas till är knappast en folklig angelägenhet längre. Det handlar om politiska och ekonomiska eliter som bestämmer dagordningen på planeten. Med andra ord handlar globaliseringen främst om storpolitiska spel och ekonomisk kontroll av den internationella marknaden. Ekonomisk kontroll innebär dominans av en handfull multinationella bolag vars principer faktiskt är konstitutionellt omänskliga ( juridiska ej mänskliga personer, skatte och makt subjekt) och som också blir uppenbart med det primära syftet att endast verka för profitmaximering. Det ekonomiska systemet leder till att det substantiella ägandet växlar från befolkningar och nationer till storbolag. Såväl personer som nationer blir mer eller mindre egendomslösa i den globala ekonomiska utvecklingen. Den verkliga makten koncentreras till och ackumuleras hos de dolda ägargrupper som står bakom bolagen.
Politiskt har vi en oerhört stark gemenskap mellan det politiska etablissemanget och bolagen. Detta har en i och för sig naturlig utveckling och bakgrund i uppgörelserna efter andra världskriget. Enligt den styrande elitens historieskrivning vanns kriget av den speciella symbios som skapades mellan ekonomiska och politiska makthavare i det avgörande Manhattanprojektet som utvecklade de första atombomberna. Treklangen politik,ekonomi och vetenskap etablerade en bestående styrande elit som givit sig själv uppdraget att förvalta den västerländska demokratiska ”kulturen”. I den följande utvecklingen i Indokina, Vietnamkriget och kommunismens fall,inleds den så kallade globaliseringen och vari även massmedia successivt knyts till den styrande eliten genom bolagens ekonomiska maktövertagande. Efter Vietnamkriget existerar inte längre någon självständig press av betydelse som förbehållslöst och fritt tolkar verkligheten. Alternativa media tillåts genom yttrandefrihetens lagrum som en viktig aspekt av den demokratiska traditionen men har mycket begränsade möjligheter att överleva på mediamarknaden. De politiska, ekonomiska och kulturella sanningarna skapas numera i globalt strömmande (mainstream) massmedia. Det virtuella landskapets arkitektur blir liksom kommersiella köpcentra alltmer standardiserade, likformiga och förytligade som varumärkeslandskap. Är detta verkligen sant eller åtminstone en påtaglig aspekt av vår historiska utveckling, finns det uppenbara behov av att bearbeta de fundamentala och klassiska frågorna.
Vad är makt? Vad är demokrati? Vad är fascism? Vilka mänskliga värden kan vi definiera som grund för våra gemensamma projekt och engagemang?
Om globalisering är en historisk realitet och nödvändighet borde det vara relevant, ja rent av angeläget och kanske livsviktig att debattera formerna för och det verkliga innehållet i en eventuell global demokrati.
Är det verkligen så att bolagens och befolkningarnas intressen är identiska och att vi således lever i den bästa av möjliga världar.
Är allting politik eller har den gått under jorden? Jag undrar vad Olof Palme skulle ha haft att säga om globaliseringen?
måndag 5 januari 2009
torsdag 11 december 2008
Förnyelse av demokratin
Naturen är alltjämt vår största läromästare
En julklappsblogg till alla politiskt verksamma 2008 och framöver
De stora utmaningarna och teknologiska sprången görs just nu inom utvecklingen av bioteknologin. Bakteriers ämnesomsättning och förmåga till informationsprocessande och organisation, dvs. naturens grundläggande intelligens håller som bäst på att integreras med datorer och telekommunikation och en ny dimension av teknologin, nanoteknologi. Framtidens hälsokontroll sker genom intransplanterade mikrochips som håller minutiös kontroll över våra kroppsfunktioner. Precis som redan är en självklarhet när det gäller våra bilar. Vi kommer att kunna koppla upp oss eller genom en personavläsare direkt få tillgång till alla de viktigaste informationerna över vår kondition och med råd om vad som eventuellt bör göras. Det låter kanske skrämmande men är redan idag möjligt att göra.
Det kommer att förverkligas i någon form inom de närmaste åren.
När vi ser på förhållandet mellan RNA och DNA i evolutionens perspektiv finns ytterligare stora vinster att göra i medvetandet om hur naturen organiserar sig själv. Det kan ha politiska återverkningar och kommer förhoppningsvis att ha just det. Våra klassiska förvaltningsorganisationer ser ut att ha tappat kontakten med befolkningarna genom en tämligen rigid hierarkisk ordning. Opinionerna skapas av eliter och förverkligas genom massmedia på ett smart sätt. Det är bara det att befolkningarna inte på ett autentiskt sätt är medskapare i den politiska agendan. Även politiken är trots demokratin elitstyrd. Hela problemet ligger i organisationen och tron på, eller föreställningarna om, hur saker bör organiseras.
När vi kopplar ett biologiskt grundperspektiv på vårt sätt att organisera, vilket ju är politiskt spännande, framträder några självlysande principer.
Hela ordningen vilar på RNA intelligens, ett slags bio kon sensus hos bakterier och mikroorganismer vilka tillsammans utgör biopyramidens bas eller den levande ordningens grund, plattform. Det kan beskrivas som en fullständig eller helt kon sensus processad kommunikation.
Hjärtat är kon sensus och principen är vertikal kommunikation, jämlik informationsväxling.
Ur denna bas eller grund utvecklas med tilltagande komplexitet för varje nivå en DNA hierarki, pyramid, övervakad och kontrollerad av RNA. En perfekt dynamik mellan ordnande och kreativa, bevarande och nyskapande krafter i den levande ordningen.
Här blir det tydligt att urskilja vad som är bristfälligt i de traditionella förvaltningsorganisationerna. Det är en slags pervertering av den pyramidala kommunikationen som blivit en envägskommunikation uppifrån och ner så som standardmodellen för organisation så tydligt visar.
Styrande elit Verkställande Underlydande etc
Verkställande underlydande etc
Verkställande Underlydande etc
Så här fungerar det inte längre!
Förvaltningsorganisationen förmår inte längre organisera väl när organisationen når en viss storlek och grad av komplexitet. Systemet blir för statiskt och odynamiskt. Vi dras med en kontraproduktiv standardmodell för hur vi tror att det måste göras och förlorar kontakten med de verkliga opinionerna och kompetenserna hos de verkställande människorna. Organisationerna kommer att sakna hjärta och blir allt mindre attraktiva. I värsta fall leder det till en förverkligad fascism till allas elände.
I klartext är det fel att låta en elit utforma program och agenda. Det är intressegemenskapen som helhet, alla medlemmarna som tillsammans måste komma fram till åtminstone programdelen, dvs vad som skall göras och med vilka prioriteringar det kall ske. Först härefter kommer elitens roll in i bilden, nämligen som en expertis, vilken bearbetar och processar fram de bästa strategierna för hur möjligheterna till ett framgångsrikt förverkligande bäst skall nyttjas. (med andra ord know how)
Expertisens vetande är medlemmarnas konsultativa resurs med vars hjälp framgångar så långt det är möjligt kan säkras.
Grundregeln är: Hjärtat först och sedan huvudet. Aldrig tvärt om vilket tyvärr har blivit standarden.
Hjärtat betyder i det här sammanhanget kollektivets kon sensus som grund för maktutövning. Kon sensus innebär, är resultatet av, en förverkligad jämlik kommunikation.
I utveckling av demokratin och de politiska partiernas arbete är det nödvändigt att under definitionsprocesserna för vad man vill åstadkomma, vända den pyramidala förvaltningsstrukturen upp och ner så att de styrande verkligen får klart för sig vad deras medlemmar vill ha uträttat. Detta förfarande bör också bli en kontinuerlig praxis, så att regelbunden äkta feedback verkar både uppåt och neråt i pyramiden.
Om vi lyckas komma så långt i vår utveckling, så har vi återintegrerat på vår komplexa nivå av tänkande vad hela naturen praktiserar hela tiden. Då har vi så att säga återvänt till ett naturligt sätt att organisera oss.
God jul och gott nytt år med önskningar om stora politiska framgångar för 2009
En julklappsblogg till alla politiskt verksamma 2008 och framöver
De stora utmaningarna och teknologiska sprången görs just nu inom utvecklingen av bioteknologin. Bakteriers ämnesomsättning och förmåga till informationsprocessande och organisation, dvs. naturens grundläggande intelligens håller som bäst på att integreras med datorer och telekommunikation och en ny dimension av teknologin, nanoteknologi. Framtidens hälsokontroll sker genom intransplanterade mikrochips som håller minutiös kontroll över våra kroppsfunktioner. Precis som redan är en självklarhet när det gäller våra bilar. Vi kommer att kunna koppla upp oss eller genom en personavläsare direkt få tillgång till alla de viktigaste informationerna över vår kondition och med råd om vad som eventuellt bör göras. Det låter kanske skrämmande men är redan idag möjligt att göra.
Det kommer att förverkligas i någon form inom de närmaste åren.
När vi ser på förhållandet mellan RNA och DNA i evolutionens perspektiv finns ytterligare stora vinster att göra i medvetandet om hur naturen organiserar sig själv. Det kan ha politiska återverkningar och kommer förhoppningsvis att ha just det. Våra klassiska förvaltningsorganisationer ser ut att ha tappat kontakten med befolkningarna genom en tämligen rigid hierarkisk ordning. Opinionerna skapas av eliter och förverkligas genom massmedia på ett smart sätt. Det är bara det att befolkningarna inte på ett autentiskt sätt är medskapare i den politiska agendan. Även politiken är trots demokratin elitstyrd. Hela problemet ligger i organisationen och tron på, eller föreställningarna om, hur saker bör organiseras.
När vi kopplar ett biologiskt grundperspektiv på vårt sätt att organisera, vilket ju är politiskt spännande, framträder några självlysande principer.
Hela ordningen vilar på RNA intelligens, ett slags bio kon sensus hos bakterier och mikroorganismer vilka tillsammans utgör biopyramidens bas eller den levande ordningens grund, plattform. Det kan beskrivas som en fullständig eller helt kon sensus processad kommunikation.
Hjärtat är kon sensus och principen är vertikal kommunikation, jämlik informationsväxling.
Ur denna bas eller grund utvecklas med tilltagande komplexitet för varje nivå en DNA hierarki, pyramid, övervakad och kontrollerad av RNA. En perfekt dynamik mellan ordnande och kreativa, bevarande och nyskapande krafter i den levande ordningen.
Här blir det tydligt att urskilja vad som är bristfälligt i de traditionella förvaltningsorganisationerna. Det är en slags pervertering av den pyramidala kommunikationen som blivit en envägskommunikation uppifrån och ner så som standardmodellen för organisation så tydligt visar.
Styrande elit Verkställande Underlydande etc
Verkställande underlydande etc
Verkställande Underlydande etc
Så här fungerar det inte längre!
Förvaltningsorganisationen förmår inte längre organisera väl när organisationen når en viss storlek och grad av komplexitet. Systemet blir för statiskt och odynamiskt. Vi dras med en kontraproduktiv standardmodell för hur vi tror att det måste göras och förlorar kontakten med de verkliga opinionerna och kompetenserna hos de verkställande människorna. Organisationerna kommer att sakna hjärta och blir allt mindre attraktiva. I värsta fall leder det till en förverkligad fascism till allas elände.
I klartext är det fel att låta en elit utforma program och agenda. Det är intressegemenskapen som helhet, alla medlemmarna som tillsammans måste komma fram till åtminstone programdelen, dvs vad som skall göras och med vilka prioriteringar det kall ske. Först härefter kommer elitens roll in i bilden, nämligen som en expertis, vilken bearbetar och processar fram de bästa strategierna för hur möjligheterna till ett framgångsrikt förverkligande bäst skall nyttjas. (med andra ord know how)
Expertisens vetande är medlemmarnas konsultativa resurs med vars hjälp framgångar så långt det är möjligt kan säkras.
Grundregeln är: Hjärtat först och sedan huvudet. Aldrig tvärt om vilket tyvärr har blivit standarden.
Hjärtat betyder i det här sammanhanget kollektivets kon sensus som grund för maktutövning. Kon sensus innebär, är resultatet av, en förverkligad jämlik kommunikation.
I utveckling av demokratin och de politiska partiernas arbete är det nödvändigt att under definitionsprocesserna för vad man vill åstadkomma, vända den pyramidala förvaltningsstrukturen upp och ner så att de styrande verkligen får klart för sig vad deras medlemmar vill ha uträttat. Detta förfarande bör också bli en kontinuerlig praxis, så att regelbunden äkta feedback verkar både uppåt och neråt i pyramiden.
Om vi lyckas komma så långt i vår utveckling, så har vi återintegrerat på vår komplexa nivå av tänkande vad hela naturen praktiserar hela tiden. Då har vi så att säga återvänt till ett naturligt sätt att organisera oss.
God jul och gott nytt år med önskningar om stora politiska framgångar för 2009
från djungeltelegrafen genom
KVW
KVW
tisdag 9 december 2008
De allmänna riktlinjerna för Inköp gävleborg
Allmänna föreskrifterInnehållsförteckning
1. Allmänna förutsättningar för livsmedel 4
1.1 Allmänna krav och riktlinjer för upphandlingen. 4
2. Ekologiska och andra märkta produkter. 5
2.1 Ekologiska produkter. 5
2.2 MSC (Marine Stewardchip Council) 5
2.3 Rättvisemärkta produkter. 5
2.4 Nyckelhålsmärkta produkter. 5
3. Produktspecifikationen. 5
4. Kravspecifikation Livsmedel 7
4.1 Kvalitetskrav för nutritionsprodukter. 7
4.2 Kvalitetskrav för specialprodukter. 7
4.3 Kvalitetskrav för specerier. 7
4.3.1 Gryn, flingor, musli och ris. 7
4.3.2 Pasta. 8
4.3.3 Vällingprodukter. 8
4.4 Kvalitetskrav för sylt, mos, gelé mm samt lättsockrade produkter. 8
4.5 Kvalitetskrav för kaffe, kakao och te. 8
4.5.1 Kaffe. 8
4.5.2 Kakaopulver och produkter därutav. 8
4.6 Kvalitetskrav för fiskkonserver. 8
4.7 Kvalitetskrav för fruktkonserver. 8
4.8 Kvalitetskrav för grönsaks- och potatiskonserver. 8
4.9 Kvalitetskrav för köttkonserver. 9
4.10 Kvalitetskrav för potatis. 9
4.10.1 Oskalad potatis – tvättad och otvättad. 9
4.10.2 Färskpotatis - tvättad och otvättad. 9
4.10.3 Vattenskalad potatis. 10
4.11 Kvalitetskrav för Mjölkprodukter. 10
4.11.1 Mjölkpulver. 10
4.12 Kvalitetskrav för matfett-, ost- och glass- och äggprodukter. 10
4.12.1 Matfett och olja. 10
2.18.2 Färskost, hårdost, smältost och mesvaror. 10
2.18.3 Glass. 10
2.18.4 Majonnäs och lättmajonnäs. 10
2.18.5 Hönsägg. 10
4.17 Kvalitetskrav för juice, saft och måltidsdryck. 10
4.18 Kvalitetskrav för färskt bröd. 11
4.19 Kvalitetskrav på färsk fisk. 11
4.20 Kvalitetskrav för färskt kött och chark. 11
4.20.1 Färskt kött. 11
4.20.2 Köttfärsråvara. 11
4.20.3 Tärnat nötkött. 11
4.20.4 Strimlat nötkött. 11
4.20.5 Tärnat/Strimlat griskött. 11
4.20.6 Chark. 11
4.21 Kvalitetskrav för kyld sous vide. 12
4.22 Kvalitetskrav för frysta grönsaker, bär mm.. 12
4.22.1 Frysta grönsaker. 12
4.22.2 Frysta bär, frukter mm.. 12
4.23 Kvalitetskrav för fryst fågel 12
4.23.1 Obehandlade fågelprodukter. 12
4.23.2 Kycklinglever. 13
4.23.3 Panerade förstekta fågelprodukter. 13
4.24 Kvalitetskrav på fryst fisk och räkor. 13
4.24.1 Opanerade fiskprodukter. 13
4.24.2 Panerade förstekta fiskprodukter. 13
4.24.3 Gratänger. 13
4.24.4 Övriga fiskrätter. 13
4.25 Kvalitetskrav för pureer och timbaler. 13
4.25.1 Pureer. 13
4.26.1 Färsprodukter. 14
4.27 Kvalitetskrav för fryst kött-chark. 14
4.27.1 Köttfärsråvara. 14
4.27.2 Köttråvaror. 14
4.27.3 Tärnat nötkött. 14
4.27.4 Strimlat nötkött. 14
4.27.5 Tärnat/strimlat griskött. 14
4.27.6 Nöt-lever. 14
4.28 Kvalitetskrav för fryst bröd. 14
1. Allmänna förutsättningar för livsmedel
1.1 Allmänna krav och riktlinjer för upphandlingen
Livsmedel och livsmedelproduktionen skall uppfylla gällande kvalitetsfodringar, standarder, och regler inom EU och livsmedelslagstiftningen, samt därutöver särskilda föreskrifter, med ändringar.
Anbudsgivaren skall tillämpa egentillsyn enligt HACCP (Hazard Analyses Critical Control Point) i hela flödet/varukedjan, från varans leverans till våra kommuner. Egentillsyn enligt HACCP gäller inte för färska frukter, grönsaker och potatis.
Trots att kravet på omedelbar salmonellakontroll av livsmedel(bl a köttberedningar) vid införsel från annat EU-land tagits bort, kan och bör regelbunden salmonellakontroll ändå ske även i fortsättningen inom företagens egenkontroll.
Ursprungsland på kött och köttråvaror skall vara deklarerade. För att definieras som svenskt ursprung krävs att kött eller köttråvaror kommer från djur som både fötts upp, slaktas och styckats i Sverige. Om/när Ni offererar en importerad produkt, ange tillverkningsland. För råvaror, ange ursprungsland.
Produkterna skall vara fria från restsubstanser, det vill säga rester av läkemedel i köttet får ej överstiga de gränsvärden som anges i förordningen för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung.
Vid produktion av produkten får hormoner eller andra ämnen ej ha använts i tillväxt eller produktivitetshöjande syfte.
Koccidiostatika. Endast preparat som är godkända inom EU som fodertillsats får användas enligt förordningen.
Foder skall uppfylla förordning.
Livsmedelsproducerande djur får ej ha utfordrats med foder av animaliskt ursprung/ med animaliska biprodukter (med undantag för mejeriprodukter). (TSE-förordning med senaste ändring, förordning gällande, animaliska biprodukter, ABP)
De livsmedel som levereras till kommunen skall vara innehålls- och näringsdeklarerade. Fullständig kvantifierad innehållsdeklaration som även omfattar sammansatta ingredienser. Detta gäller även artiklar som under avtalstiden kan komma att levereras utöver kravspecifikationen. Märkning skall finnas, antingen på förpackningen eller i särskild handling som följer med produkten.
Ännu vet vi dock inte vilka konsekvenser gentekniken kan få för miljön, för allergikerna och djurhälsan. Därför kommer vi, med hänvisning till försiktighetsprincipen, att undvika genmodifierade produkter och prioritera de livsmedel som är fria från genmodifierade organismer. Leverantören skall beskriva vilka krav som ställs på de produkter som innehåller och består av genetiskt modifierade organismer (GMO) och hur de är märkta med uppgift om detta.
Leveranserna av frysta och kylda produkter skall ske i obruten kyl- och fryskedja.
Leverantörens kontaktperson för bl a produktfrågor till kommunernas ansvariga kontaktpersoner, se bilaga 5.
2. Ekologiska och andra märkta produkter
2.1 Ekologiska produkter
Kommunerna i denna upphandling har som riktlinje att uppnå 25 % (i SEK, inköpsvolym) gällande ekologiska livsmedel under en överskådlig tid. I denna upphandling har ett antal ekologiska produkter valts ut (efter uppskattat utbud på marknaden), dessa finns i produktspecifikationen. Statistiken för de ekologiska varorna skall ses som uppskattade mängder i produktspecifikationen. I de fall ekologiska produkter ej kan erbjudas under avtalstiden (dvs. då de inte finns tillhandahållna på marknaden en längre tid), skall kommunerna erbjudas alternativa produkter enligt en prissättningsmodell som gäller för konventionella produkter i produktspecifikationen.
Den leverantör/de leverantörer som antas skall informera kommunerna kontinuerligt om nya ekologiska produkter samt om tillgången på produkterna är mindre god eller mycket god. Detta för att kunna främja planeringen av kommunernas ev. framtida avrop av ekologiska produkter.
Offererat ekologiskt sortiment skall följa de krav inom EU:s förordning om ekologisk produktion av livsmedel.
Övrigt sortiment av ekologiska produkter skall här ses som övriga produkter och prissättas som sådana, se 4.1 priser i anbudsbegäran. Någon utvärdering gällande övriga ekologiska produkter kommer ej att göras, då dessa produkter avses att avropas i mindre omfattning.
2.2 MSC (Marine Stewardchip Council)
Produkter som är angivna med MSC skall följa riktlinjerna för denna märkning. Kommunerna har i denna upphandling valt att fråga på varor som skall följa denna märkning. Antagen leverantör/leverantörer skall dock kontinuerligt informera kommunerna om nya produkter med produkter som följer riktlinjerna.
Övrigt sortiment av MSC-produkter skall här ses som övriga produkter och prissättas som sådana, se 4.1 priser i anbudsbegäran. Någon utvärdering gällande övriga MSC produkter kommer ej att göras, då dessa produkter avses att avropas i mindre omfattning.
2.3 Rättvisemärkta produkter
I de fall rättvisemärkta produkter nämns i förfrågningsunderlaget skall dessa produkter följa uppförandekoderna för livsmedel enligt skrivning från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).
Övrigt sortiment av rättvisemärkta produkter skall här ses som övriga produkter och prissättas som sådana, se 4.1 priser i anbudsbegäran. Någon utvärdering gällande övriga rättvisemärkta produkter kommer ej att göras, då dessa produkter avses att avropas i mindre omfattning.
2.4 Nyckelhålsmärkta produkter
Nyckelhålsmärkta produkter som efterfrågas skall följa LIVSFS 2005:9.
3. Produktspecifikationen
I produktspecifikationen – bilaga 2, kolumnen pris per kg avrunnen/färdig vara skall anges:
Nettovikten, i förekommande fall avrunnen vikt.
Vid anbud av fryst fisk anges det i kravspecifikationen, kolumnen varubenämning, om produkten är sjöfryst, landfryst eller dubbelfryst.
När det gäller drycker som skall spädas, skall priset anges per liter drickfärdig dryck.
När det gäller buljong, desserter(efterrätter), soppor och såser skall det anges ett pris per liter färdig vara.
Angivna kvantiteter i kravspecifikationen är preliminärt beräknade och inte ämnade att på något sätt vara bindande.
Produktspecifikationen är uppbyggd i produktgrupper, produktområden och artikelområden enligt nedanstående. Produktgrupperna innehåller olika produktområden och produktområdena innehåller artikelområden.
Här nedan redovisas vilka produktområden som ingår i respektive produktgrupp för del A - storenhetsavtal.
Produktgrupp nr. 1
Innehåller produktområden från 1-17.
Produktgrupp nr. 2
Innehåller produktområdet 18-24.
Produktgrupp nr. 3
Innehåller produktområdet 25.
Produktgrupp nr. 4
Innehåller produktområdet 26.
Produktgrupp nr. 5
Innehåller produktområdet 27.
Produktgrupp nr. 6
Innehåller produktområdet 28.
Produktgrupp nr. 7
Innehåller produktområdet 29.
Produktgrupp nr. 8
Innehåller produktområdet 30.
Produktgrupp nr. 9
Innehåller produktområdet 31.
Här nedan redovisas vilka produktområden som ingår i respektive produktgrupp för del B - småenhetsavtal.
Produktgrupp nr. 1
Innehåller produktområden från 1-26.
Produktgrupp nr. 6
Innehåller produktområdet 28.
Produktgrupp nr. 7
Innehåller produktområdet 29.
Produktgrupp nr. 8
Innehåller produktområdet 30.
Produktgrupp nr. 9
Innehåller produktområdet 31
4. Kravspecifikation Livsmedel
Livsmedel och livsmedelproduktionen skall uppfylla gällande regler inom EU-förordningen. Där det ej finns något reglerat av EU skall livsmedelsproduktionen följa livsmedelslagstiftningen, samt därutöver särskilda föreskrifter, med ändringar.
Berikningar med mineralämnen och vitaminer skall vara godkända av livsmedelsverket.
Alla produkter skall vara- fria från främmande föremål och skadeinsekter.
Generella märkningskrav som skall framgå
- namn på produkten
- producent/leverantör/ursprungsland
- tillverkningsdatum/infrysningsdatum/förpackningsdag
- förvaring och hållbarhet (best. före datum)
- tydlig innehållsdeklaration på svenska
- nettovikt/nettovolym/färdig produkt
Övriga generella märkningskrav som skall framgå där det är relevant
- energi och näringsvärden
- doserings-/portions-/spädningstabell
- uppgift om tillsatt sackarosmängd och sockerart
- uppgift om salthalt
- uppgift om ingående konserveringsmedel
- uppgift om ingående färgämnen
- förekomst av sojaprotein, laktos, mjölkprotein, gluten
- förekomst av GMO skall anges
- förekomst av nötter/mandel/jordnötter/aprikoskärnor
- uppgift om sojalecitin
- uppgift om lysozym
- uppgift om glutamat
Generella uppgifter om fett som skall framgå där det är relevant
- uppgift om fett, total fetthalt i gram per 100 gram.
- Fördelning i % för fettsyror per 100 gram, mättade, enkelomättade, samt fleromättade fettsyror.
- Förekommande sockerarter skall anges i gram per 100 gram vara.
Övriga uppgifter som skall anges där det är relevant
- vikt/st skall anges i förekommande fall
4.1 Kvalitetskrav för nutritionsprodukter
Se allmänna kraven ovanunder 4.
4.2 Kvalitetskrav för specialprodukter
Se allmänna kraven ovan under 4.
4.3 Kvalitetskrav för specerier
4.3.1 Gryn, flingor, musli och ris
Musli och flingor skall vara fria från nötter och mandel.
4.3.2 Pasta
Pastan skall vara extra kokfast.
4.3.3 Vällingprodukter
De osockrade vällingprodukterna skall endast innehålla sockerarter från mjölet och mjölken medan de sockrade varianten även kan innehålla sackaros.
Förkommande sockerarter skall anges i gram per 100 gram ätfärdig vara.
4.4 Kvalitetskrav för sylt, mos, gelé mm samt lättsockrade produkter
Bärhalten får vara lägst 35 gram per 100 gram sylt.
Äppelmos skall innehålla lägst 45 gram äpplen.
I marmelad får det vara lägst 20 gram citrusfrukt per 100 gram marmelad varav minst 7,5 gram fruktkött.
I lättsockrade produkter skall sockerhalten vara sänkt med minst en fjärdedel jämfört med motsvarande normal produkt.
Typ av sötningsmedel i light produkter skall anges.
4.5 Kvalitetskrav för kaffe, kakao och te
4.5.1 Kaffe
Kaffet skall bestå av 100% Arabicakaffe (0% Robustakaffe).
Brygg och maskinmalet kaffe skall vara anpassat för kaffebryggare och automatkaffemaskiner som finns på den svenska marknaden.
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven. Därutöver ska det anges uppgift om rostning och malningsgrad.
4.5.2 Kakaopulver och produkter därutav
Chokladdryck skall ha hög löslighet i vatten eller mjölk.
4.6 Kvalitetskrav för fiskkonserver
Råvaran till samtliga sillinläggningar skall vara benfria.
Mängden fiskkött per 100 gram fiskbullar/laxbullar skall anges.
MÄRKNING
Förutom de gemensamma märkningskraven på emballaget skall även framgå följande märkning.
- Förpackningen skall vara märkt med kylkonserv eller helkonserv.
4.7 Kvalitetskrav för fruktkonserver
Produkten skall vara tillverkad av råvaror av jämn storlek och välansade.
4.8 Kvalitetskrav för grönsaks- och potatiskonserver
Produkten skall vara tillverkad av råvaror av jämn storlek och vara välansade.
4.9 Kvalitetskrav för köttkonserver
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven. Förutom de gemensamma märkningskraven på emballaget skall även framgå följande märkning.
- Förpackningen skall vara märkt med kylkonserv eller helkonserv.
4.10 Kvalitetskrav för potatis
Kvalitetskontroll av potatis
För att kontrollera kvalitet på levererad potatis kommer 2 – 4 st stickprov/leverantör via SMAK att beställas under avtalstiden. Analyserna inkl frakt skall bekostas av leverantören.
Ev. felaktigheter som kan komma upp vid kontrollerna skall rättas enl. kommunernas instruktioner. För rättning av felaktigheter se 3.13 och 3.19 i anbudsbegäran.
4.10.1 Oskalad potatis – tvättad och otvättad
Minst 80% av höst- och vinterpotatisbehovet bör vara av kvalitetsklassen SMAK Storköksprima eller likvärdigt. Resterande del av kvalitetsklass SMAK klass 2 eller likvärdig. För att se kraven för kvalitetsklassen, se SMAK:s hemsida http://www.smak.se.
Klassificering
Skall följa SMAK:s kvalitetsbestämmelser för höst/vinterpotatis.
Tidsperiod
September t o m juni.
Övrigt
Knölstorlek
Minsta knölstorlek skall vara 40 mm.
Spännvidden inom varje storleksklass får vara högst 15 mm.
Märkning
Förpackningarna skall vara märkta med sort och klass.
Glykoalkaloider
Potatisleveransen skall hålla halter av glykoalkaloider som håller sig under Livsmedelsverkets gränsvärde.
4.10.2 Färskpotatis - tvättad och otvättad
Skall följa SMAK:s kvalitetsbestämmelser för färsk- och sommarpotatis.
Klassificering
Skall följa Klassificerad färsk- och sommarpotatis.
Tidsperiod
Juli t o m september.
4.10.3 Vattenskalad potatis
Efter skalning skall potatisen nedkylas till +6oC. Denna temperatur skall därefter hållas under hela distributionstiden från skaleri till den slutliga mottagaren.
Förpackning
Industriskalad rå potatis skall förpackas, transporteras och förvaras i tillsluten, ljusskyddad förpackning. Mer än ett dygn bör inte förflyta mellan skalnings- och leveransdag.
MÄRKNING
Anvisning om erforderlig behandling före tillagning.
Ev. tillsatsmedel skall anges på varje förpackning.
4.11 Kvalitetskrav för Mjölkprodukter
All mjölk, låglaktosmjölk, grädde eller mjölkprodukter skall ha genomgått värmebehandling (pastörisering).
4.11.1 Mjölkpulver
Förpackat mjölkpulver avsett för storhushåll skall vara märkt med uppgift om proportionerna mellan pulver och vatten för framställning av motsvarande flytande produkt.
4.12 Kvalitetskrav för matfett-, ost- och glass- och äggprodukter
4.12.1 Matfett och olja
4.12.1.1Matfett
Fettråvara skall anges. Palmolja får ej förekomma i produkterna.
4.12.1.2 Olja
100% raps.
100% kallpressad olivolja.
2.18.2 Färskost, hårdost, smältost och mesvaror
Ost skall vara tillverkad av pastöriserad mjölk.
2.18.3 Glass
Mjölkprodukter som ingår skall vara pastöriserad.
Lätt-glass skall innehålla max 4% fett.
2.18.4 Majonnäs och lättmajonnäs
Majonnäs skall vara framställd av ägg och/eller vegetabilisk olja utan framträdande smak.
2.18.5 Hönsägg
Ägg skall komma från frigående höns.
MÄRKNING
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Storlek
4.17 Kvalitetskrav för juice, saft och måltidsdryck
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven.
Uppgifter om råsaft mängd per 100 gram skall anges.
4.18 Kvalitetskrav för färskt bröd
Färgämnen får inte ingå i brödet.
Brödet skall vara förpackat i av livsmedelsverket godkänt förpackningsmaterial och levereras i rena och täta backar, samt vara väl täckta alt. levereras i engångskartonger.
Matbröd skall vara dagsfärskt med undantag för de brödsorter som kräver en viss mognad.
Färskt bröd får inte ha varit djupfryst.
4.19 Kvalitetskrav på färsk fisk
Färsk fisk får inte vara eller ha varit djupfryst.
Blandning av olika fisksorter i samma förpackning får ej förekomma.
Fisken skall levereras isad och i obruten kylkedja.
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven.
Förutom de gemensamma märkningskraven skall även framgå följande märkning
- Svenskt och latinskt namn skall anges.
- Fångstplats skall anges.
4.20 Kvalitetskrav för färskt kött och chark
4.20.1 Färskt kött
Kött av nöt, kalv och gris.
Kött och organ, vilka levereras som kylvara, får inte tas från tidigare djupfryst vara.
Allt kött skall vara detaljstyckat.
4.20.2 Köttfärsråvara
Köttfärsen skall vara finmald.
4.20.3 Tärnat nötkött
Tärningar av ytterlår, högrev, bog eller märgpipa.
Fetthalt ca 10%.
4.20.4 Strimlat nötkött
Strimlor av ytterlår eller fransyska.
Fetthalt ca 10%.
4.20.5 Tärnat/Strimlat griskött
Tärningar/strimlor av skinka eller bog.
Fetthalt ca 15%.
4.20.6 Chark
4.20.6.1 Korvsortiment
Ärtprotein, ärtfibrer, sojaprotein får ej ingå.
4.20.6.2 Falu-, fläsk-, frukost-, kött- och prinskorv
Skall innehålla lägst 40 gram kött/100 gram färdig vara.
4.20.6.3 Varmkorv och grillkorv
Skall innehålla lägst 30 gram kött per 100 gram färdig vara.
4.20.6.4 Leverpastej
I 100 gram färdig vara skall det ingå lägst 30 gram lever.
4.20.6.5 Kalvsylta
I 100 gram färdig vara skall det ingå lägst 50 gram kalvkött.
4.20.6.6 Skinka, kokt eller rökt
Produkten skall bestå av lårmuskel av gris.
4.20.6.7 Kassler
Skall vara en oblandad köttprodukt av kottlettrad från gris. Saltad och varmrökt.
MÄRKNING
Gäller alla rubriker under chark
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Om produkten är injicerad skall innehåll, samt mängd anges i förkommande fall.
4.21 Kvalitetskrav för kyld sous vide
Kött av nöt, kalv och gris.
Kött, vilket levereras som kylvara, får inte tas från tidigare djupfryst vara.
Allt kött skall vara detaljstyckat.
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven.
Förutom de gemensamma märkningskraven skall
- marinadens/kryddans innehåll anges.- mängd kött resp. sky anges.
- om produkten är injicerad, skall innehåll respektive mängd anges i förekommande fall.
4.22 Kvalitetskrav för frysta grönsaker, bär mm
4.22.1 Frysta grönsaker
Produkten skall vara tillverkad av råvaror av jämn storlek och välansade.
Grönsakerna skall vara så förberedda att de direkt skall kunna användas i matlagning.
Samtliga grönsaker skall vara lösfrysta, typ ”pellets”.
4.22.2 Frysta bär, frukter mm
Bär och frukt skall vara av jämn storlek, välansade och ej innehålla kärnrester.
Bär och frukt skall vara osockrade och lösfrysta.
4.23 Kvalitetskrav för fryst fågel
4.23.1 Obehandlade fågelprodukter
Samtliga råa fågelprodukter skall vara styckfrysta.
Vid vattenglacerad produkt skall nettovikten anges dvs. vikten utan glacering.
För kycklingkött som beretts med vatten/marinad skall anges mängden vatten/marinad och marinadens innehåll.
4.23.2 Kycklinglever
På kycklinglever skall gallblåsan vara borttagen.
4.23.3 Panerade förstekta fågelprodukter
Det skall anges om produkten innehåller helt, maskinurbenat eller pressat kött.
MÄRKNING
Gäller alla rubriker under fryst fågel.
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Fördelning råvara/panad skall anges.
- Om produkten är marinerad skall marinadens innehåll anges i förekommande fall.
4.24 Kvalitetskrav på fryst fisk och räkor
Samtliga fisksorter
- skall vara helt benfria
- skall vara singelfrysta
- skall anges med svenskt och latinskt namn
4.24.1 Opanerade fiskprodukter
Det skall anges om produkten består av hel filé eller är en sammansatt produkt.
Då det gäller plattfisk skall det tydligt framgå om den mörka skinnsidan är borttagen. För vattenglaserad produkt skall nettovikten anges dvs. vikten utan glacering.
4.24.2 Panerade förstekta fiskprodukter
Det skall anges om produkten består av hel filé eller är sammansatt/slungad produkt. Då det gäller plattfisk skall det tydligt framgå om den mörka skinnsidan är borttagen.
4.24.3 Gratänger
Ange mängd fisk/portionsgratäng samt innehållsdeklaration av gratängtäcket.
4.24.4 Övriga fiskrätter
Fiskpudding.
MÄRKNING
Gäller alla rubriker under fryst fisk.
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Fördelning fiskråvara/panad/gratängtäcke/sås skall anges per 100 gram.
- Panadens/gratängtäckets/sås sammansättning skall anges.
4.25 Kvalitetskrav för pureer och timbaler
4.25.1 Pureer
Samtliga pureer skall vara lösfryst typ ”pellets”.
4.26 Kvalitetskriterier för fryst färdigmat
4.26.1 Färsprodukter
Samtliga köttfärsprodukter skall vara singelfrysta.
Samtliga köttfärsprodukter skall vara fria från sojaprotein, ärtprotein och ärtfibrer.
4.27 Kvalitetskrav för fryst kött-chark
4.27.1 Köttfärsråvara
Köttfärsen skall vara finmald.
4.27.2 Köttråvaror
Kött av nöt, kalv och gris.
Kött och organ skall vara djupfrysta. Allt kött skall vara detaljstyckat.
Djupfryst vara får ej vara omfryst.
Djupfrysta produkter får vid leverans inte vara lagrade längre tid från infrysningsdagen än: - 3 mån för kött av gris och organ.
- 5 mån för övriga köttvaror.
4.27.3 Tärnat nötkött
Tärningar av ytterlår, högrev, bog eller märgpipa.
Fetthalt ca 10%.
4.27.4 Strimlat nötkött
Strimlor av ytterlår eller fransyska.
Fetthalt ca 10%.
4.27.5 Tärnat/strimlat griskött
Tärning/strimlor av skinka eller bog.
Fetthalt 15%.
4.27.6 Nöt-lever
Tärnad/skivad lever skall vara putsad och fri från hinnor och blodkärl.
4.28 Kvalitetskrav för fryst bröd
Färgämnen får inte ingå i brödet.
1. Allmänna förutsättningar för livsmedel 4
1.1 Allmänna krav och riktlinjer för upphandlingen. 4
2. Ekologiska och andra märkta produkter. 5
2.1 Ekologiska produkter. 5
2.2 MSC (Marine Stewardchip Council) 5
2.3 Rättvisemärkta produkter. 5
2.4 Nyckelhålsmärkta produkter. 5
3. Produktspecifikationen. 5
4. Kravspecifikation Livsmedel 7
4.1 Kvalitetskrav för nutritionsprodukter. 7
4.2 Kvalitetskrav för specialprodukter. 7
4.3 Kvalitetskrav för specerier. 7
4.3.1 Gryn, flingor, musli och ris. 7
4.3.2 Pasta. 8
4.3.3 Vällingprodukter. 8
4.4 Kvalitetskrav för sylt, mos, gelé mm samt lättsockrade produkter. 8
4.5 Kvalitetskrav för kaffe, kakao och te. 8
4.5.1 Kaffe. 8
4.5.2 Kakaopulver och produkter därutav. 8
4.6 Kvalitetskrav för fiskkonserver. 8
4.7 Kvalitetskrav för fruktkonserver. 8
4.8 Kvalitetskrav för grönsaks- och potatiskonserver. 8
4.9 Kvalitetskrav för köttkonserver. 9
4.10 Kvalitetskrav för potatis. 9
4.10.1 Oskalad potatis – tvättad och otvättad. 9
4.10.2 Färskpotatis - tvättad och otvättad. 9
4.10.3 Vattenskalad potatis. 10
4.11 Kvalitetskrav för Mjölkprodukter. 10
4.11.1 Mjölkpulver. 10
4.12 Kvalitetskrav för matfett-, ost- och glass- och äggprodukter. 10
4.12.1 Matfett och olja. 10
2.18.2 Färskost, hårdost, smältost och mesvaror. 10
2.18.3 Glass. 10
2.18.4 Majonnäs och lättmajonnäs. 10
2.18.5 Hönsägg. 10
4.17 Kvalitetskrav för juice, saft och måltidsdryck. 10
4.18 Kvalitetskrav för färskt bröd. 11
4.19 Kvalitetskrav på färsk fisk. 11
4.20 Kvalitetskrav för färskt kött och chark. 11
4.20.1 Färskt kött. 11
4.20.2 Köttfärsråvara. 11
4.20.3 Tärnat nötkött. 11
4.20.4 Strimlat nötkött. 11
4.20.5 Tärnat/Strimlat griskött. 11
4.20.6 Chark. 11
4.21 Kvalitetskrav för kyld sous vide. 12
4.22 Kvalitetskrav för frysta grönsaker, bär mm.. 12
4.22.1 Frysta grönsaker. 12
4.22.2 Frysta bär, frukter mm.. 12
4.23 Kvalitetskrav för fryst fågel 12
4.23.1 Obehandlade fågelprodukter. 12
4.23.2 Kycklinglever. 13
4.23.3 Panerade förstekta fågelprodukter. 13
4.24 Kvalitetskrav på fryst fisk och räkor. 13
4.24.1 Opanerade fiskprodukter. 13
4.24.2 Panerade förstekta fiskprodukter. 13
4.24.3 Gratänger. 13
4.24.4 Övriga fiskrätter. 13
4.25 Kvalitetskrav för pureer och timbaler. 13
4.25.1 Pureer. 13
4.26.1 Färsprodukter. 14
4.27 Kvalitetskrav för fryst kött-chark. 14
4.27.1 Köttfärsråvara. 14
4.27.2 Köttråvaror. 14
4.27.3 Tärnat nötkött. 14
4.27.4 Strimlat nötkött. 14
4.27.5 Tärnat/strimlat griskött. 14
4.27.6 Nöt-lever. 14
4.28 Kvalitetskrav för fryst bröd. 14
1. Allmänna förutsättningar för livsmedel
1.1 Allmänna krav och riktlinjer för upphandlingen
Livsmedel och livsmedelproduktionen skall uppfylla gällande kvalitetsfodringar, standarder, och regler inom EU och livsmedelslagstiftningen, samt därutöver särskilda föreskrifter, med ändringar.
Anbudsgivaren skall tillämpa egentillsyn enligt HACCP (Hazard Analyses Critical Control Point) i hela flödet/varukedjan, från varans leverans till våra kommuner. Egentillsyn enligt HACCP gäller inte för färska frukter, grönsaker och potatis.
Trots att kravet på omedelbar salmonellakontroll av livsmedel(bl a köttberedningar) vid införsel från annat EU-land tagits bort, kan och bör regelbunden salmonellakontroll ändå ske även i fortsättningen inom företagens egenkontroll.
Ursprungsland på kött och köttråvaror skall vara deklarerade. För att definieras som svenskt ursprung krävs att kött eller köttråvaror kommer från djur som både fötts upp, slaktas och styckats i Sverige. Om/när Ni offererar en importerad produkt, ange tillverkningsland. För råvaror, ange ursprungsland.
Produkterna skall vara fria från restsubstanser, det vill säga rester av läkemedel i köttet får ej överstiga de gränsvärden som anges i förordningen för högsta tillåtna restmängder av veterinärmedicinska läkemedel i livsmedel med animaliskt ursprung.
Vid produktion av produkten får hormoner eller andra ämnen ej ha använts i tillväxt eller produktivitetshöjande syfte.
Koccidiostatika. Endast preparat som är godkända inom EU som fodertillsats får användas enligt förordningen.
Foder skall uppfylla förordning.
Livsmedelsproducerande djur får ej ha utfordrats med foder av animaliskt ursprung/ med animaliska biprodukter (med undantag för mejeriprodukter). (TSE-förordning med senaste ändring, förordning gällande, animaliska biprodukter, ABP)
De livsmedel som levereras till kommunen skall vara innehålls- och näringsdeklarerade. Fullständig kvantifierad innehållsdeklaration som även omfattar sammansatta ingredienser. Detta gäller även artiklar som under avtalstiden kan komma att levereras utöver kravspecifikationen. Märkning skall finnas, antingen på förpackningen eller i särskild handling som följer med produkten.
Ännu vet vi dock inte vilka konsekvenser gentekniken kan få för miljön, för allergikerna och djurhälsan. Därför kommer vi, med hänvisning till försiktighetsprincipen, att undvika genmodifierade produkter och prioritera de livsmedel som är fria från genmodifierade organismer. Leverantören skall beskriva vilka krav som ställs på de produkter som innehåller och består av genetiskt modifierade organismer (GMO) och hur de är märkta med uppgift om detta.
Leveranserna av frysta och kylda produkter skall ske i obruten kyl- och fryskedja.
Leverantörens kontaktperson för bl a produktfrågor till kommunernas ansvariga kontaktpersoner, se bilaga 5.
2. Ekologiska och andra märkta produkter
2.1 Ekologiska produkter
Kommunerna i denna upphandling har som riktlinje att uppnå 25 % (i SEK, inköpsvolym) gällande ekologiska livsmedel under en överskådlig tid. I denna upphandling har ett antal ekologiska produkter valts ut (efter uppskattat utbud på marknaden), dessa finns i produktspecifikationen. Statistiken för de ekologiska varorna skall ses som uppskattade mängder i produktspecifikationen. I de fall ekologiska produkter ej kan erbjudas under avtalstiden (dvs. då de inte finns tillhandahållna på marknaden en längre tid), skall kommunerna erbjudas alternativa produkter enligt en prissättningsmodell som gäller för konventionella produkter i produktspecifikationen.
Den leverantör/de leverantörer som antas skall informera kommunerna kontinuerligt om nya ekologiska produkter samt om tillgången på produkterna är mindre god eller mycket god. Detta för att kunna främja planeringen av kommunernas ev. framtida avrop av ekologiska produkter.
Offererat ekologiskt sortiment skall följa de krav inom EU:s förordning om ekologisk produktion av livsmedel.
Övrigt sortiment av ekologiska produkter skall här ses som övriga produkter och prissättas som sådana, se 4.1 priser i anbudsbegäran. Någon utvärdering gällande övriga ekologiska produkter kommer ej att göras, då dessa produkter avses att avropas i mindre omfattning.
2.2 MSC (Marine Stewardchip Council)
Produkter som är angivna med MSC skall följa riktlinjerna för denna märkning. Kommunerna har i denna upphandling valt att fråga på varor som skall följa denna märkning. Antagen leverantör/leverantörer skall dock kontinuerligt informera kommunerna om nya produkter med produkter som följer riktlinjerna.
Övrigt sortiment av MSC-produkter skall här ses som övriga produkter och prissättas som sådana, se 4.1 priser i anbudsbegäran. Någon utvärdering gällande övriga MSC produkter kommer ej att göras, då dessa produkter avses att avropas i mindre omfattning.
2.3 Rättvisemärkta produkter
I de fall rättvisemärkta produkter nämns i förfrågningsunderlaget skall dessa produkter följa uppförandekoderna för livsmedel enligt skrivning från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting).
Övrigt sortiment av rättvisemärkta produkter skall här ses som övriga produkter och prissättas som sådana, se 4.1 priser i anbudsbegäran. Någon utvärdering gällande övriga rättvisemärkta produkter kommer ej att göras, då dessa produkter avses att avropas i mindre omfattning.
2.4 Nyckelhålsmärkta produkter
Nyckelhålsmärkta produkter som efterfrågas skall följa LIVSFS 2005:9.
3. Produktspecifikationen
I produktspecifikationen – bilaga 2, kolumnen pris per kg avrunnen/färdig vara skall anges:
Nettovikten, i förekommande fall avrunnen vikt.
Vid anbud av fryst fisk anges det i kravspecifikationen, kolumnen varubenämning, om produkten är sjöfryst, landfryst eller dubbelfryst.
När det gäller drycker som skall spädas, skall priset anges per liter drickfärdig dryck.
När det gäller buljong, desserter(efterrätter), soppor och såser skall det anges ett pris per liter färdig vara.
Angivna kvantiteter i kravspecifikationen är preliminärt beräknade och inte ämnade att på något sätt vara bindande.
Produktspecifikationen är uppbyggd i produktgrupper, produktområden och artikelområden enligt nedanstående. Produktgrupperna innehåller olika produktområden och produktområdena innehåller artikelområden.
Här nedan redovisas vilka produktområden som ingår i respektive produktgrupp för del A - storenhetsavtal.
Produktgrupp nr. 1
Innehåller produktområden från 1-17.
Produktgrupp nr. 2
Innehåller produktområdet 18-24.
Produktgrupp nr. 3
Innehåller produktområdet 25.
Produktgrupp nr. 4
Innehåller produktområdet 26.
Produktgrupp nr. 5
Innehåller produktområdet 27.
Produktgrupp nr. 6
Innehåller produktområdet 28.
Produktgrupp nr. 7
Innehåller produktområdet 29.
Produktgrupp nr. 8
Innehåller produktområdet 30.
Produktgrupp nr. 9
Innehåller produktområdet 31.
Här nedan redovisas vilka produktområden som ingår i respektive produktgrupp för del B - småenhetsavtal.
Produktgrupp nr. 1
Innehåller produktområden från 1-26.
Produktgrupp nr. 6
Innehåller produktområdet 28.
Produktgrupp nr. 7
Innehåller produktområdet 29.
Produktgrupp nr. 8
Innehåller produktområdet 30.
Produktgrupp nr. 9
Innehåller produktområdet 31
4. Kravspecifikation Livsmedel
Livsmedel och livsmedelproduktionen skall uppfylla gällande regler inom EU-förordningen. Där det ej finns något reglerat av EU skall livsmedelsproduktionen följa livsmedelslagstiftningen, samt därutöver särskilda föreskrifter, med ändringar.
Berikningar med mineralämnen och vitaminer skall vara godkända av livsmedelsverket.
Alla produkter skall vara- fria från främmande föremål och skadeinsekter.
Generella märkningskrav som skall framgå
- namn på produkten
- producent/leverantör/ursprungsland
- tillverkningsdatum/infrysningsdatum/förpackningsdag
- förvaring och hållbarhet (best. före datum)
- tydlig innehållsdeklaration på svenska
- nettovikt/nettovolym/färdig produkt
Övriga generella märkningskrav som skall framgå där det är relevant
- energi och näringsvärden
- doserings-/portions-/spädningstabell
- uppgift om tillsatt sackarosmängd och sockerart
- uppgift om salthalt
- uppgift om ingående konserveringsmedel
- uppgift om ingående färgämnen
- förekomst av sojaprotein, laktos, mjölkprotein, gluten
- förekomst av GMO skall anges
- förekomst av nötter/mandel/jordnötter/aprikoskärnor
- uppgift om sojalecitin
- uppgift om lysozym
- uppgift om glutamat
Generella uppgifter om fett som skall framgå där det är relevant
- uppgift om fett, total fetthalt i gram per 100 gram.
- Fördelning i % för fettsyror per 100 gram, mättade, enkelomättade, samt fleromättade fettsyror.
- Förekommande sockerarter skall anges i gram per 100 gram vara.
Övriga uppgifter som skall anges där det är relevant
- vikt/st skall anges i förekommande fall
4.1 Kvalitetskrav för nutritionsprodukter
Se allmänna kraven ovanunder 4.
4.2 Kvalitetskrav för specialprodukter
Se allmänna kraven ovan under 4.
4.3 Kvalitetskrav för specerier
4.3.1 Gryn, flingor, musli och ris
Musli och flingor skall vara fria från nötter och mandel.
4.3.2 Pasta
Pastan skall vara extra kokfast.
4.3.3 Vällingprodukter
De osockrade vällingprodukterna skall endast innehålla sockerarter från mjölet och mjölken medan de sockrade varianten även kan innehålla sackaros.
Förkommande sockerarter skall anges i gram per 100 gram ätfärdig vara.
4.4 Kvalitetskrav för sylt, mos, gelé mm samt lättsockrade produkter
Bärhalten får vara lägst 35 gram per 100 gram sylt.
Äppelmos skall innehålla lägst 45 gram äpplen.
I marmelad får det vara lägst 20 gram citrusfrukt per 100 gram marmelad varav minst 7,5 gram fruktkött.
I lättsockrade produkter skall sockerhalten vara sänkt med minst en fjärdedel jämfört med motsvarande normal produkt.
Typ av sötningsmedel i light produkter skall anges.
4.5 Kvalitetskrav för kaffe, kakao och te
4.5.1 Kaffe
Kaffet skall bestå av 100% Arabicakaffe (0% Robustakaffe).
Brygg och maskinmalet kaffe skall vara anpassat för kaffebryggare och automatkaffemaskiner som finns på den svenska marknaden.
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven. Därutöver ska det anges uppgift om rostning och malningsgrad.
4.5.2 Kakaopulver och produkter därutav
Chokladdryck skall ha hög löslighet i vatten eller mjölk.
4.6 Kvalitetskrav för fiskkonserver
Råvaran till samtliga sillinläggningar skall vara benfria.
Mängden fiskkött per 100 gram fiskbullar/laxbullar skall anges.
MÄRKNING
Förutom de gemensamma märkningskraven på emballaget skall även framgå följande märkning.
- Förpackningen skall vara märkt med kylkonserv eller helkonserv.
4.7 Kvalitetskrav för fruktkonserver
Produkten skall vara tillverkad av råvaror av jämn storlek och välansade.
4.8 Kvalitetskrav för grönsaks- och potatiskonserver
Produkten skall vara tillverkad av råvaror av jämn storlek och vara välansade.
4.9 Kvalitetskrav för köttkonserver
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven. Förutom de gemensamma märkningskraven på emballaget skall även framgå följande märkning.
- Förpackningen skall vara märkt med kylkonserv eller helkonserv.
4.10 Kvalitetskrav för potatis
Kvalitetskontroll av potatis
För att kontrollera kvalitet på levererad potatis kommer 2 – 4 st stickprov/leverantör via SMAK att beställas under avtalstiden. Analyserna inkl frakt skall bekostas av leverantören.
Ev. felaktigheter som kan komma upp vid kontrollerna skall rättas enl. kommunernas instruktioner. För rättning av felaktigheter se 3.13 och 3.19 i anbudsbegäran.
4.10.1 Oskalad potatis – tvättad och otvättad
Minst 80% av höst- och vinterpotatisbehovet bör vara av kvalitetsklassen SMAK Storköksprima eller likvärdigt. Resterande del av kvalitetsklass SMAK klass 2 eller likvärdig. För att se kraven för kvalitetsklassen, se SMAK:s hemsida http://www.smak.se.
Klassificering
Skall följa SMAK:s kvalitetsbestämmelser för höst/vinterpotatis.
Tidsperiod
September t o m juni.
Övrigt
Knölstorlek
Minsta knölstorlek skall vara 40 mm.
Spännvidden inom varje storleksklass får vara högst 15 mm.
Märkning
Förpackningarna skall vara märkta med sort och klass.
Glykoalkaloider
Potatisleveransen skall hålla halter av glykoalkaloider som håller sig under Livsmedelsverkets gränsvärde.
4.10.2 Färskpotatis - tvättad och otvättad
Skall följa SMAK:s kvalitetsbestämmelser för färsk- och sommarpotatis.
Klassificering
Skall följa Klassificerad färsk- och sommarpotatis.
Tidsperiod
Juli t o m september.
4.10.3 Vattenskalad potatis
Efter skalning skall potatisen nedkylas till +6oC. Denna temperatur skall därefter hållas under hela distributionstiden från skaleri till den slutliga mottagaren.
Förpackning
Industriskalad rå potatis skall förpackas, transporteras och förvaras i tillsluten, ljusskyddad förpackning. Mer än ett dygn bör inte förflyta mellan skalnings- och leveransdag.
MÄRKNING
Anvisning om erforderlig behandling före tillagning.
Ev. tillsatsmedel skall anges på varje förpackning.
4.11 Kvalitetskrav för Mjölkprodukter
All mjölk, låglaktosmjölk, grädde eller mjölkprodukter skall ha genomgått värmebehandling (pastörisering).
4.11.1 Mjölkpulver
Förpackat mjölkpulver avsett för storhushåll skall vara märkt med uppgift om proportionerna mellan pulver och vatten för framställning av motsvarande flytande produkt.
4.12 Kvalitetskrav för matfett-, ost- och glass- och äggprodukter
4.12.1 Matfett och olja
4.12.1.1Matfett
Fettråvara skall anges. Palmolja får ej förekomma i produkterna.
4.12.1.2 Olja
100% raps.
100% kallpressad olivolja.
2.18.2 Färskost, hårdost, smältost och mesvaror
Ost skall vara tillverkad av pastöriserad mjölk.
2.18.3 Glass
Mjölkprodukter som ingår skall vara pastöriserad.
Lätt-glass skall innehålla max 4% fett.
2.18.4 Majonnäs och lättmajonnäs
Majonnäs skall vara framställd av ägg och/eller vegetabilisk olja utan framträdande smak.
2.18.5 Hönsägg
Ägg skall komma från frigående höns.
MÄRKNING
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Storlek
4.17 Kvalitetskrav för juice, saft och måltidsdryck
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven.
Uppgifter om råsaft mängd per 100 gram skall anges.
4.18 Kvalitetskrav för färskt bröd
Färgämnen får inte ingå i brödet.
Brödet skall vara förpackat i av livsmedelsverket godkänt förpackningsmaterial och levereras i rena och täta backar, samt vara väl täckta alt. levereras i engångskartonger.
Matbröd skall vara dagsfärskt med undantag för de brödsorter som kräver en viss mognad.
Färskt bröd får inte ha varit djupfryst.
4.19 Kvalitetskrav på färsk fisk
Färsk fisk får inte vara eller ha varit djupfryst.
Blandning av olika fisksorter i samma förpackning får ej förekomma.
Fisken skall levereras isad och i obruten kylkedja.
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven.
Förutom de gemensamma märkningskraven skall även framgå följande märkning
- Svenskt och latinskt namn skall anges.
- Fångstplats skall anges.
4.20 Kvalitetskrav för färskt kött och chark
4.20.1 Färskt kött
Kött av nöt, kalv och gris.
Kött och organ, vilka levereras som kylvara, får inte tas från tidigare djupfryst vara.
Allt kött skall vara detaljstyckat.
4.20.2 Köttfärsråvara
Köttfärsen skall vara finmald.
4.20.3 Tärnat nötkött
Tärningar av ytterlår, högrev, bog eller märgpipa.
Fetthalt ca 10%.
4.20.4 Strimlat nötkött
Strimlor av ytterlår eller fransyska.
Fetthalt ca 10%.
4.20.5 Tärnat/Strimlat griskött
Tärningar/strimlor av skinka eller bog.
Fetthalt ca 15%.
4.20.6 Chark
4.20.6.1 Korvsortiment
Ärtprotein, ärtfibrer, sojaprotein får ej ingå.
4.20.6.2 Falu-, fläsk-, frukost-, kött- och prinskorv
Skall innehålla lägst 40 gram kött/100 gram färdig vara.
4.20.6.3 Varmkorv och grillkorv
Skall innehålla lägst 30 gram kött per 100 gram färdig vara.
4.20.6.4 Leverpastej
I 100 gram färdig vara skall det ingå lägst 30 gram lever.
4.20.6.5 Kalvsylta
I 100 gram färdig vara skall det ingå lägst 50 gram kalvkött.
4.20.6.6 Skinka, kokt eller rökt
Produkten skall bestå av lårmuskel av gris.
4.20.6.7 Kassler
Skall vara en oblandad köttprodukt av kottlettrad från gris. Saltad och varmrökt.
MÄRKNING
Gäller alla rubriker under chark
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Om produkten är injicerad skall innehåll, samt mängd anges i förkommande fall.
4.21 Kvalitetskrav för kyld sous vide
Kött av nöt, kalv och gris.
Kött, vilket levereras som kylvara, får inte tas från tidigare djupfryst vara.
Allt kött skall vara detaljstyckat.
MÄRKNING
Se de gemensamma märkningskraven.
Förutom de gemensamma märkningskraven skall
- marinadens/kryddans innehåll anges.- mängd kött resp. sky anges.
- om produkten är injicerad, skall innehåll respektive mängd anges i förekommande fall.
4.22 Kvalitetskrav för frysta grönsaker, bär mm
4.22.1 Frysta grönsaker
Produkten skall vara tillverkad av råvaror av jämn storlek och välansade.
Grönsakerna skall vara så förberedda att de direkt skall kunna användas i matlagning.
Samtliga grönsaker skall vara lösfrysta, typ ”pellets”.
4.22.2 Frysta bär, frukter mm
Bär och frukt skall vara av jämn storlek, välansade och ej innehålla kärnrester.
Bär och frukt skall vara osockrade och lösfrysta.
4.23 Kvalitetskrav för fryst fågel
4.23.1 Obehandlade fågelprodukter
Samtliga råa fågelprodukter skall vara styckfrysta.
Vid vattenglacerad produkt skall nettovikten anges dvs. vikten utan glacering.
För kycklingkött som beretts med vatten/marinad skall anges mängden vatten/marinad och marinadens innehåll.
4.23.2 Kycklinglever
På kycklinglever skall gallblåsan vara borttagen.
4.23.3 Panerade förstekta fågelprodukter
Det skall anges om produkten innehåller helt, maskinurbenat eller pressat kött.
MÄRKNING
Gäller alla rubriker under fryst fågel.
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Fördelning råvara/panad skall anges.
- Om produkten är marinerad skall marinadens innehåll anges i förekommande fall.
4.24 Kvalitetskrav på fryst fisk och räkor
Samtliga fisksorter
- skall vara helt benfria
- skall vara singelfrysta
- skall anges med svenskt och latinskt namn
4.24.1 Opanerade fiskprodukter
Det skall anges om produkten består av hel filé eller är en sammansatt produkt.
Då det gäller plattfisk skall det tydligt framgå om den mörka skinnsidan är borttagen. För vattenglaserad produkt skall nettovikten anges dvs. vikten utan glacering.
4.24.2 Panerade förstekta fiskprodukter
Det skall anges om produkten består av hel filé eller är sammansatt/slungad produkt. Då det gäller plattfisk skall det tydligt framgå om den mörka skinnsidan är borttagen.
4.24.3 Gratänger
Ange mängd fisk/portionsgratäng samt innehållsdeklaration av gratängtäcket.
4.24.4 Övriga fiskrätter
Fiskpudding.
MÄRKNING
Gäller alla rubriker under fryst fisk.
Förutom de gemensamma märkningskraven.
- Fördelning fiskråvara/panad/gratängtäcke/sås skall anges per 100 gram.
- Panadens/gratängtäckets/sås sammansättning skall anges.
4.25 Kvalitetskrav för pureer och timbaler
4.25.1 Pureer
Samtliga pureer skall vara lösfryst typ ”pellets”.
4.26 Kvalitetskriterier för fryst färdigmat
4.26.1 Färsprodukter
Samtliga köttfärsprodukter skall vara singelfrysta.
Samtliga köttfärsprodukter skall vara fria från sojaprotein, ärtprotein och ärtfibrer.
4.27 Kvalitetskrav för fryst kött-chark
4.27.1 Köttfärsråvara
Köttfärsen skall vara finmald.
4.27.2 Köttråvaror
Kött av nöt, kalv och gris.
Kött och organ skall vara djupfrysta. Allt kött skall vara detaljstyckat.
Djupfryst vara får ej vara omfryst.
Djupfrysta produkter får vid leverans inte vara lagrade längre tid från infrysningsdagen än: - 3 mån för kött av gris och organ.
- 5 mån för övriga köttvaror.
4.27.3 Tärnat nötkött
Tärningar av ytterlår, högrev, bog eller märgpipa.
Fetthalt ca 10%.
4.27.4 Strimlat nötkött
Strimlor av ytterlår eller fransyska.
Fetthalt ca 10%.
4.27.5 Tärnat/strimlat griskött
Tärning/strimlor av skinka eller bog.
Fetthalt 15%.
4.27.6 Nöt-lever
Tärnad/skivad lever skall vara putsad och fri från hinnor och blodkärl.
4.28 Kvalitetskrav för fryst bröd
Färgämnen får inte ingå i brödet.
Den offentliga maten
Ansvaret för den offentliga maten i skolor, daghem och äldreomsorg vilar ytterst på den politiska majoriteten. Den beslutar över budget och principiella mål och som utgör grunden för kostchefernas arbete i samverkan med Inköp gävleborg. De allmänna riktlinjer som lagts fast (se separat inlägg) visar med all önskvärd tydlighet att politikerna inte håller jämna steg med trender och opinioner. Det saknas både mål och visioner och andas blott en standardlösning. Ett problem som Inköp gävleborg redovisar är svårigheten att få in offerter från lokala och biologiskt inriktade matproducenter. Dessas offerter skulle tas emot med varm hand om de bara funnes. Alltså en kommunikationsfråga. Informationerna fungerar inte tillräckligt väl.
Vår lokala kostchef i Ljusdal, Maria Persson tycks vara en vaken och matengagerad chef med dynamisk inställning dvs öppen för idéer och debatt. Hur makten över maten utövas skiljer sig mycket åt i olika kommuner och landsändar. I Ljusdal är det så att varje kostenhet i stort sett själva ansvarar för det mesta, men har att beställa sina varor genom Inköp gävleborg. Således ser den offentliga maten i ljusdal olika ut från kostställe till kostställe, från skola till skola. I ljusdal får råvarorna per person kosta 9kr. Det tycks lite och utgör förståss en utmaning att göra något vettigt av. Ändå har vi exempel från olika håll i landet där det går att skapa mycket bra mat, både ekologisk och välsmakande för bara 8kr per person.
Där de lyckas bäst ligger ett entusiastiskt samarbete med som grundförutsättning och att alla kockar får kontinuerlig fortbildning i den utveckling som sker på matfronten. Ljusdal är inte hitintills något föredöme när det gäller den offentliga maten. Ansvaret för att så är fallet ligger främst hos de politiska majoriteterna.
Även de olika kostenheterna verkar sakna tydliga direktiv och signaler om vad som förväntas.
Matmedvetandet och intresset i befolkningen ökar väldigt snabbt och det borde politiker och matansvariga kunna ha nytta av. Det kan bli både roligare och bättre. Framför allt lever vi i en demokratitradition och den offentliga maten är offentlig och därför blir kraven på öppenhet och tydlig kommunikation extra viktig.
Vilka är egentligen kraven på innehållsredovisning och kvalitetskontroll. Hur är det med glutamaten etc.
Med förhoppningen om ett politiskt uppvaknande för matfrågorna
KVW
Vår lokala kostchef i Ljusdal, Maria Persson tycks vara en vaken och matengagerad chef med dynamisk inställning dvs öppen för idéer och debatt. Hur makten över maten utövas skiljer sig mycket åt i olika kommuner och landsändar. I Ljusdal är det så att varje kostenhet i stort sett själva ansvarar för det mesta, men har att beställa sina varor genom Inköp gävleborg. Således ser den offentliga maten i ljusdal olika ut från kostställe till kostställe, från skola till skola. I ljusdal får råvarorna per person kosta 9kr. Det tycks lite och utgör förståss en utmaning att göra något vettigt av. Ändå har vi exempel från olika håll i landet där det går att skapa mycket bra mat, både ekologisk och välsmakande för bara 8kr per person.
Där de lyckas bäst ligger ett entusiastiskt samarbete med som grundförutsättning och att alla kockar får kontinuerlig fortbildning i den utveckling som sker på matfronten. Ljusdal är inte hitintills något föredöme när det gäller den offentliga maten. Ansvaret för att så är fallet ligger främst hos de politiska majoriteterna.
Även de olika kostenheterna verkar sakna tydliga direktiv och signaler om vad som förväntas.
Matmedvetandet och intresset i befolkningen ökar väldigt snabbt och det borde politiker och matansvariga kunna ha nytta av. Det kan bli både roligare och bättre. Framför allt lever vi i en demokratitradition och den offentliga maten är offentlig och därför blir kraven på öppenhet och tydlig kommunikation extra viktig.
Vilka är egentligen kraven på innehållsredovisning och kvalitetskontroll. Hur är det med glutamaten etc.
Med förhoppningen om ett politiskt uppvaknande för matfrågorna
KVW
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
